Var kan man välja gravplats?

Var kan man välja gravplats?


Det vanligaste är att man väljer en gravplats där man var folkbokförd vid sin död. Där kan finnas olika alternativ såsom allmänna begravningsplatser som förvaltas av kyrkogårdsförvaltningen eller hos Svenska kyrkan. Ibland krävs det att man har tillhört den aktuella församlingen under några år. Om man vill bli begravd på annan ort i landet, behöver man kontakta den församling som ansvarar för just den påtänkta begravningsplatsen. I de flesta fall går det bra om det finns lediga gravplatser, men ibland kan särskilda villkor ställas samt variera i omfång.


Normalt är att när ens make eller maka dör så reserverar man sin egna plats att begravas på, oftast sida vid sida. Finns även platser där hela familjer är begravda bredvid varandra i en gemensam familjegrav. Man väljer då att ha flera separata gravstenar bredvid varandra eller endast ha en gravsten, men alltid med individuella kistor. Den avlidnes önskningar ska i största mån respekteras. Om den avlidne inte tidigare lämnat några önskemål, så kan de anhöriga boka en visning av tillgängliga gravplatser på den utvalda kyrkogården hos kyrkogårdsförvaltningen eller begravningsbyrån.


Olika typer och kombinationer av gravar och gravsättningar


Med olika typer av gravar och gravsättningar följer flera varianter och möjligheter. Med dessa även vissa begränsningar. Gravsättning i jord (jordgrav) kan ske i kista samt ha plats för en eller flera kistor. Gravsättning i en gravkammare kan ha utrymme för en eller flera kistor. Vid kremation erbjuds andra varianter och kombinationer med urnor och även urnor tillsammans med kistor. Där begränsas kombinationerna enbart beroende på begravningsplatsens service, tjänster och deras möjligheter, då inte alla begravningsplatser erbjuder alla varianter.


Gravsättning efter kremering kan vara en urngrav, för en eller flera urnor. Det går även att kombinera plats för urnor i en grav för kistor. Det finns speciella gravrum för urnor under och ovan mark, kallad urnkammare och kolumbarium. Även anonyma gravar för aska, kallad askgravplats eller minneslund. Väljs ingen urna, kan askan istället grävas ner eller strös ut i en minneslund, beroende på begravningsplatsens regler. Denna plats markeras inte. Generellt får man inte heller närvara vid gravsättning i minneslund. Plats finns istället för blommor och ljus.


Alternativa begravningsplatser och begravningsceremonier


Begravningsceremonin sker normalt sett i kyrkan eller kapellet men den kan även hållas på andra platser, både inomhus och utomhus, till exempel i hemmet, i trädgården, på stranden eller på någon annan betydelsefull plats för den avlidne. I stort sett överallt, förutom där en begravningsceremoni kan väcka allmänt anstöt. Däremot finns det specifika regler för gravsättningen av askan. Stoftet får endast begravas på en allmän eller enskild begravningsplats. För aska finns möjligheter med utströende över öppna vatten eller naturmark.


Askan efter en avliden får strös ut på någon annan plats än på en begravningsplats, om länsstyrelsen i det län, där önskan att askan ska strös ut, ger tillstånd till det. Tillstånd ges enbart om den plats där askan ska strös ut, uppfyller alla kraven, samt att det är uppenbart att man kommer att hantera askan på ett vördnads- och respektfullt sätt. Då möjligheterna för detta är begränsade och reglerna, undantagen är många, bör man kontakta Länsstyrelsen i det län det gäller, för mer information.


Vem har rätt att begravas?


Svenska medborgare har rätt till en gravplats oavsett om man är med i Svenska kyrkan eller inte. Alla i Sverige betalar en begravningsavgift via skatten som ger dem rätten till en gravplats och gravsättning. Vem som helst kan begravas borgerligt i Sverige. Har man däremot gått ur Svenska kyrkan innebär det att man inte längre har rätt att begravas i Svenska kyrkans regi. Men för den som vill ha en kyrklig begravning så går det att kontakta Svenska kyrkan, då de kan godkänna en sådan begravning, mot en extra avgift.